En hela månad har hunnit gå sedan jag skrev sist. Under den månaden har vi flyttat in under nya huset, fått allt på plats, jag har haft känslodalar och massa toppar och jag har hunnit mysa med barnen, sakna barnen, skratta med barnen, varit arg på barnen,
varit på spa, tränat, blivit trött på ett fotbollsförbjudande-Corona, jobbat, mockat och fyllt 32.
Har verkligen landat i det nya huset. Det känns så hemma.
Barnen har kommit hit idag. Guud vad jag längtar. De 7 senaste dagarna har känts som en evighet. Lovelia har precis somnar och nu vankas det fredagsmys med Leon med film och tillbehör.
