Hej och välkommen ombord, åter igen på min livsresa. Sist jag skrev här skulle jag fylla 27, nu är det snar dags att fira 30. Tillbringar just nu tiden hemma och väntar på att barn nummer två ska komma till världen. Man glömmer hur det var för fyra år sedan när jag var gravid med Leon. Glad att bloggen var aktiv då, för att enkelt påminnas om fantastiska dagar! Nu dyker jag in i bloggvärlden igen för uppdatering om bebisbubbla, tvåbarnslivet, sommar, inredning, fix och trix och hur jag bedövar min rastlöshet!
Det känns ingen bra! Just nu ifrågasätter jag mig själv varför jag inte bara slutade sticka ner händerna i den där pollypåsen. Funderar på vad som hände? Kan det gå så snabbt? Inbillning? Utför? För bara tre veckor sedan kände jag mig så stark i kroppen
och kände att det var på rätt håll. Ja men nästan så jag framför spegeln kunde säga till mig själv "hallå! Du var mej en fin liten mamma i dina 30 år" Hur kan känslan vara totalt tvärtom nu med känslan av botten? Ja Ja, en viss grad
av mensvärk gör väl inte saken bättre heller! Att nattlinnet på bara några dagar är för litet och det känns som hela garderoben behöver bytas ut. Nä imorgon bitti måste jag ta tillbaka mig själv med storm.... storm och storm, men några sig ups och höga
knän ska jag försöka känna mig på banan igen!
För att visa att vi inte ligger på latsidan har vi promenerat 8 km idag innan jag och barnen åkte till både Ikea, rusta och hämta nytt soffbord!
Leons kommentar i bilen "försöker du skapa nån ny stil va?"
Det fick mig att le och fortsätta mina funderingar kring var han får allt ifrån!
