viorebecka.blogg.se

Optic hade tid klockan 12:00 och semla klockan 15:00. Jaha, till vadå, tänker kanske ni. Ja, en sk djurpratare. Premiär för både semla och mig förra året. Jag visste inte om jag skulle tro på det där. Kändes mest hokus pokus. 

Detta året, trots något skeptisk, längtade jag till att höra om vad djuren hade att säga! 

Jag måste tro på det, eftersom att allting stämmer! Jag tycker fortfarande att det är overkligt märkligt att någon kan ha denna gåva. Men i hennes närvaro blir djuren alldeles avslappnade och djuren har riktigt koll. 

Det var massvis som sades under samtalen. Semla tog bl.a. upp det där med att jag ständigt ska möblera om och göra saker! Att jag är noga med att var sak har sin plats. Jag har svårt att gå hemifrån/ lägga mig om inte var sak står precis som den ska. Hon sa att hon var trött på detta och att det är minsann David (mannen) också. Stämmer ju det med! 

Optic berättade bl.a. att hon hade bott i Malmö och att hon var glad att inte bo där längre, eftersom man inte förstod vad de sa. 

Var ju bara tvungen att kolla upp detta efteråt. Så sant så. Malmö var staden! 

Jag avslutade kvällen med en danspass. 

Väl hemma (ni förstår semlakr) hade jag bestämt mig för att städa och se till att hemmet blev i sin ordning. Men! Vad ens planer snabbt kan ändras, eller iaf skjutas på när man hittar en guldig mikrofon. 

- David? Varför har du aldrig sagt att det finns en guldiga mikrofon i spelrummet. Och där började det! Medan David dammade av sina spel (som inte hinner bli dammiga, för att han älskar att damma dom för mycket) körde jag på med en stand up comedy på engelska i 1,5 timme för David. Givetvis med mikrofon. 

När 1,5 gått bad David mig att duscha och lägga mig. Han tyckte lixom att showen var över’ Men jag som skulle städa! Ja ett litet röj och dusch blev det ju allt! Men vad jag älskar livet med en mikrofon! 

Man är bara jag för en stund och lever ut en helt fantastisk värld! 

Igår blev det röj på torpet och inhandling på Ikea. 

14 timmars arbete. Halv två inatt satte jag, man och två vakna barn oss i bilen för att köra hem. 

Där av var tanken att det nog skulle bli en seg dag idag! 

Men vad svårt det är när man lixom.... inte vill! 

Men kanske behöva. Tre timmars sömn för min del! Lovelia är väl en aning mor upp i dagen och sova har vi minsann inte tid med! 

Efter att ha byggt tågbana, tvättat och ätit frukost med Leon medan vi hade ett samtal, kanske snarare ett informations-samtal. Där den ena partern hörs mer än den andra, om Vänsterpartiet. 

Och vilka de är. 

Jag begav mig sedan mot hästarna! 

Sedan skulle jag bära ut en, en(!) låda i garaget, duscha och köra till stan för shopping! 

Men den lådan resulterade i att jag städade garaget. 

David skulle ut och springa så jag städade källaren medan Leon lekte. Då fick jag ju idén om att jag skulle ta bort  gamla listor och sätta dit nya. Men när jag ändå höll på, tänkte jag att det nog var lika bra att lägga nytt golv. Jag påbörjade projektet med en rastlös Leon och ledsen Lovelia. 

David höjde ögonbrynen och drog en djup suck! 

- jag springer 6 km, lämnar dig i 30 minuter och du ska göra om källaren? 

( ja ni förstår kanske att semla har en del att prata med den där djurpratren om) 

Jag insåg att det kanske var en dum idé eftersom jag egentligen skulle iväg till stan! Jag tog bort golvet jag påbörjade, men gjorde iaf nya listor! Snyggt och bättre! 

.... ni har kanske räknat ut att det aldrig blev shopping. Eller inte den sort shopping jag tänkt. Jag fick en timme på Ica maxi. När jag väl kom hem och började skura toaletterna tog David trasan ifrån mig och bad mig inta soffan! 

P.s ni behöver ju inte springa till David direkt och säga det jag skriver nu. Men det där med soffan, oj vad rätt han hade med att jag behövde det. Den var gudomligt skön! 

D.S